Så fungerar styrcentral, brandlarm och driftsättning
En elektriskt manövrerad rökgaslucka är en viktig del av byggnadens brandskyddssystem. För att luckan ska fungera som avsett krävs inte bara en motor, utan ett komplett och samordnat styrsystem.
Styrcentral, reservkraft, brandlarmsgränssnitt, manöverdon och systemets styrlogik måste anpassas efter den aktuella byggnaden och dess brandskyddsprojektering.
I den här artikeln går vi igenom hur styrning av rökgasluckor fungerar och vilken information som behöver fastställas inför projektering, installation och driftsättning.
Denna artikel ger en generell introduktion till styrning av rökgasluckor. Den ersätter inte projektets brandskyddsbeskrivning, styrmatris, elprojektering, kopplingsschema eller tillverkarens installations- och driftsättningsanvisningar. Val, installation och provning av systemet ska utföras av ansvariga projektörer och installatörer utifrån kraven i det aktuella projektet.
Vad ingår i ett system för rökgasventilation?
Ett elektriskt system för rökgasventilation består vanligtvis av:
- rökgaslucka,
- elektrisk motor eller öppningsmekanism,
- styrcentral,
- batteribackup eller annan projekterad reservkraftslösning,
- brandtryckknapp,
- anslutning till byggnadens brandlarm,
- rök- eller värmedetektorer,
- brytare för komfortventilation,
- eventuella regn- och vindsensorer.
Styrcentralen är systemets centrala del. Den förser motorerna med ström, tar emot signaler från olika enheter och styr hur luckorna ska öppnas eller stängas.
Beroende på modell och system kan styrcentralen även övervaka anslutna funktioner och indikera exempelvis fel, larm eller öppet och stängt läge.
Skillnaden mellan brandventilation och komfortventilation
Samma lucka kan i vissa system användas för både rökgasventilation och vanlig ventilation. Funktionerna måste dock hållas tydligt åtskilda.
Brandventilation
Vid brand ska luckan öppnas enligt byggnadens brandskyddsbeskrivning och fastställda styrmatris.
Aktiveringen kan exempelvis komma från:
- byggnadens brandlarm,
- en rökdetektor,
- en värmedetektor,
- en manuell brandtryckknapp.
Brandfunktionen följer den beslutade styrlogiken och har normalt högre prioritet än den dagliga komfortventilationen.
Komfortventilation
Komfortventilation används för vanlig vädring och temperaturreglering. Luckan kan exempelvis manövreras med:
- lokal tryckknapp,
- nyckelbrytare,
- termostat,
- fjärrkontroll,
- fastighetsautomationssystem.
Systemet kan även kompletteras med regn- och vindsensorer. Beroende på systemets konfiguration kan dessa användas för att stänga eller begränsa komfortöppningen vid olämpligt väder.
Komfortfunktionerna får däremot inte oavsiktligt blockera den funktion som ska gälla vid brand.
Vad gör styrcentralen?
Styrcentralen hanterar systemets kraftförsörjning och styrsignaler samt, beroende på modell, övervakning av anslutna funktioner.
En styrcentral kan exempelvis hantera:
- automatisk öppning vid brand,
- manuell brandöppning,
- komfortöppning och stängning,
- rök- och värmedetektorer,
- brandtryckknappar,
- signal från byggnadens brandlarm,
- regn- och vindsensorer,
- felindikering,
- öppet- och stängtindikering,
- flera motorgrupper eller brandzoner.
Valet av styrcentral påverkas bland annat av:
- motorernas spänning och strömförbrukning,
- antal luckor,
- antal motorgrupper,
- antal brandzoner,
- vilka externa signaler som ska anslutas,
- krav på övervakning och indikering.
Styrcentralen ska därför väljas utifrån systemets faktiska omfattning och belastning, inte enbart utifrån antalet luckor.
Batteribackup och reservkraft
Rökgasventilationen kan behöva fungera även om byggnadens ordinarie elförsörjning försvinner. Därför används normalt en styrcentral med batteribackup eller en annan projekterad reservkraftslösning.
Krav på batterikapacitet och reservdriftstid ska fastställas för det aktuella projektet och kan påverkas av:
- byggnadens brandskyddsstrategi,
- vald styrcentral,
- motorernas strömförbrukning,
- antal luckor och motorgrupper,
- eventuell reservgenerator,
- tillämpliga standarder och projektkrav.
Det går därför inte att utgå från att samma batteri- eller reservkraftslösning passar alla byggnader.
Nyckelbrytare eller tryckknapp?
Valet av manöverdon beror på hur luckan ska användas.
En vanlig tryckknapp används främst för enkel lokal manövrering och komfortventilation.
En nyckelbrytare används när manövreringen ska begränsas till behöriga personer, exempelvis vid:
- service,
- funktionskontroll,
- underhåll,
- kontrollerad takåtkomst,
- manuell överstyrning.
Det räcker inte att endast ange att en nyckelbrytare ska användas. Följande behöver också definieras:
- Ska brytaren vara återfjädrande eller kvarstående?
- Ska den endast öppna eller både öppna och stänga?
- Ska den ha funktionerna öppna–stopp–stäng?
- Ska den användas för komfortventilation, service eller överstyrning?
- Vilka signaler ska den kunna påverka?
- Vilka signaler ska ha högre prioritet?
Ju tydligare funktionen är beskriven, desto enklare blir det att välja rätt manöverdon och ta fram ett korrekt kopplingsschema.
Brandtryckknapp
En brandtryckknapp används för att aktivera rökgasventilationen manuellt.
När den aktiveras skickas en signal till styrcentralen, som öppnar de luckor eller brandzoner som anges i styrmatrisen.
Vid återställning behöver både den utlösande enheten och systemets övriga larmsignaler återgå till normalläge. Om en signal fortfarande är aktiv kan styrcentralen fortsätta att indikera brandläge eller förhindra normal drift.
Anslutning till byggnadens brandlarm
Rökgasventilationen kan aktiveras genom en signal från byggnadens brandlarm. För att detta ska fungera korrekt måste gränssnittet mellan systemen vara tydligt definierat.
Följande behöver fastställas:
- Vem levererar gränssnittet?
- Vilken typ av signal lämnar brandlarmet?
- Är signalen övervakad?
- Vilka luckor eller zoner ska öppnas?
- Ska någon tidsfördröjning användas?
- Hur ska aktivering och fel indikeras?
- Hur ska systemen återställas?
- Vem ansvarar för respektive del?
Det ska även finnas en fastställd styrmatris, ofta kallad orsak–verkan-matris eller cause-and-effect.
Styrmatrisen beskriver hur systemet ska reagera vid exempelvis:
- brandlarm,
- aktiverad brandtryckknapp,
- detekterad rök eller värme,
- strömavbrott,
- fel i systemet,
- manuell överstyrning.
En otydlig styrmatris eller zonindelning är en vanlig orsak till problem vid inkoppling och driftsättning.
Val av motor och öppningsmekanism
Motor och öppningsmekanism måste vara anpassade till den aktuella luckan.
Vid val och dimensionering behöver bland annat följande beaktas:
- luckans dimension och vikt,
- luckans konstruktion,
- erforderligt öppningsläge,
- slaglängd,
- öppningstid,
- matningsspänning,
- motorernas strömförbrukning,
- antal öppningspunkter,
- aktuella yttre belastningar.
Motor, beslag, styrcentral och lucka ska betraktas som ett sammanhängande system.
Exakta funktioner och prestanda varierar mellan olika motorer och öppningssystem. Därför ska val och installation alltid utgå från den aktuella produktens dokumentation.
Kontroll före driftsättning
Innan systemet tas i drift bör följande kontrolleras:
- rätt luckor, motorer och styrcentral är installerade,
- luckorna kan röra sig utan mekaniska hinder,
- motorerna är korrekt monterade,
- kablage har rätt typ och dimension,
- kablar och anslutningar är tydligt märkta,
- batterier är installerade och anslutna,
- brandtryckknappar och andra manöverdon är rätt placerade,
- aktuellt kopplingsschema finns tillgängligt,
- styrmatrisen är fastställd,
- ansvarsfördelningen mellan berörda entreprenörer är tydlig.
Kabelval och elektrisk dimensionering ska utföras av ansvarig projektör eller installatör enligt tillverkarens anvisningar och projektets krav.
Ändringar av antal motorer, lucktyp, kabellängd eller styrfunktion kan påverka belastningen på styrcentralen och ska därför kontrolleras innan inkoppling.
Funktionsprovning av rökgasventilationen
Vid driftsättningen bör varje signal och funktion först provas separat och därefter tillsammans med övriga system.
Provningen bör bland annat omfatta:
- Kontroll av inkommande matning, säkringar och batterier.
- Provning av varje motor och rökgaslucka.
- Provning av tryckknappar och nyckelbrytare.
- Provning av brandtryckknappar och detektorer.
- Provning av brandlarmsgränssnittet.
- Kontroll av att rätt luckor och brandzoner öppnas.
- Kontroll av prioriteten mellan brand- och komfortfunktion.
- Provning av reservdrift där detta ingår i projektet.
- Kontroll av systemets återställningssekvens.
Resultaten bör dokumenteras i ett driftsättningsprotokoll och överlämnas tillsammans med exempelvis:
- relationsritningar,
- aktuella kopplingsscheman,
- enhetsförteckning,
- styrmatris,
- drift- och underhållsinstruktioner.
Vilken information behövs vid projektering?
För att kunna välja rätt motorer, styrcentral och tillbehör behövs normalt följande uppgifter:
- typ och antal rökgasluckor,
- motorernas spänning och strömförbrukning,
- antal motorgrupper och brandzoner,
- önskad funktion vid brand,
- önskad funktion vid komfortventilation,
- uppgifter om brandlarmsgränssnittet,
- antal brandtryckknappar och detektorer,
- behov av nyckelbrytare,
- behov av regn- och vindsensorer,
- kabellängder,
- krav på reservdrift,
- fastställd styrmatris.
Ju tidigare dessa uppgifter fastställs, desto enklare blir projektering, installation och driftsättning.
Sammanfattning
Ett fungerande system för rökgasventilation kräver att rökgaslucka, motor, styrcentral, reservkraft och externa signaler samordnas.
De viktigaste punkterna är att:
- välja styrcentral efter systemets faktiska belastning,
- tydligt skilja mellan brand- och komfortventilation,
- definiera varje brytares och signals funktion,
- ta fram en tydlig styrmatris,
- kontrollera batteribackup och reservdrift,
- genomföra en dokumenterad funktionsprovning.
Elkington hjälper till att välja och samordna rökgasluckor, motorer, styrcentraler och tillbehör utifrån projektets angivna funktioner och förutsättningar.
Den slutliga brandskyddsprojekteringen, elprojekteringen och systemintegrationen utförs av ansvariga projektörer och installatörer.
